"från vildhäst till ridhäst"

Den 3 april 2009 satte sig jag & min mamma i bilen för att åka och titta på den lilla islandshästen som jag nästan redan hade bestämt mig för att jag inte skulle köpa.
När jag såg honom för första gången sa mitt hjärta något helt annat, det var ju honom jag hade väntat på.
Jag glömde alla tankar om allt jobb som jag hade framför mig och efter bara 2 veckor stod han i stallet och han var min.
Nog fick jag allt veta vad svett, blod & tårar innebar!
Det har varit en resa fylld av just svett, blod & tårar,
men även kärlek.
I denna blogg kommer jag berätta om vår resa från början fram tills nu och sen kommer ni få fortsätta följa vår livsresa härifrån.
Jag hoppas att någon liten själ därute orkar ta sig tid att läsa och kanske slänga in en kommentar då & då.
/ Evelina

måndag 5 april 2010

hemma igen.

För er som inte vet så har jag & Brimi bott i Vallåkra på Stuteri Pepino PRE i 3 veckor,
åkte hem igår.
Brimi har skött sig över förväntan faktiskt, jätteduktig har han varit!
Han har varit lugnet själv och skött sig som han alltid brukar,
lite jobbigare har han varit men vad förväntar man sig?
Han är 4 år och har aldrig varit iväg förut så jag är jättenöjd med honom. :)
En sak som jag är så stolt över honom är att han är så fruktansvärt duktig vid lastning!!
Han går i princip bara rakt in, nu när vi åkte hem åkte han i en transport som han bara åkt en gång i innan (man åker baklänges i den) men då var den mer öppnad när vi lastade.
Så det var lite trångt när vi skulle hem för jag hade redan lastat in hans saker, men jag tänkte att vi provar och ser hur det går.
Han stannade en gång på väg in och bara tittade sen gick han rakt in, jag är så stolt över honom! :')
Min fina lilla plutt, han kan om han vill.
Men gud vad hemskt det kändes när jag lämnade honom i stallet, jag har ju bott med honom i 3 veckor nu..
så det kändes jättekonstigt!
nu vet jag iaf att jag ska bo på en hästgård när jag blir äldre ;)
Det är ju 1000 ggr jobbigare att åka till stallet varje dag istället för att gå utanför dörren,
men det har sina fördelar oxå.
Man kan sova längre ;)

Nu tänkte jag ta mig tid till att skriva om vår historia i ett annat inlägg,
får hoppas jag får in rätt feeling och att det blir något skrivet!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar